Sunday, August 06, 2006

Stolthet och fördom.

Idag är den sista dagen i Prideveckan och jag ska passa på att skriva ett inlägg som har med det att göra.

Egentligen är ens sexuella läggning ingenting att vara stolt över. Stolt kan man vara över någonting som man har åstadkommit, och vad jag vet brukar man inte åstadkomma sexuella läggningar, de händer liksom av sig själva. Men när man säger "jag är ____ och stolt" brukar man egentligen mena att man är ____ och inte skäms för det. Och just av den anledningen som man inte kan vara stolt över sin läggning, bör man inte heller skämmas.

Poängen är att jag dagligen möter män som skäms över vad de tänder på. Man märker det på sättet de ursäktar sig efter att de kommit och insett vad de har sagt under den korta stunden då självcensuren släppte. Man märker det på hur de inleder ett samtal med vanligt sex, men när de känner att de kan lita på mig erkänner att de egentligen vill prata om annat. Man märker det på hur de inleder samtalet med fniss och "alltså, du kanske tycker det är konstigt, men alltså... jag tänder liksom... alltså, det är lite knäppt".

Det vanligaste är, inte helt oväntat, män som "egentligen inte tänder på män, men..."

De som börjar lugnt, nämner att de har råkat sexa med en snubbe en gång, men allt eftersom visar det sig att de inte råkade sexa och det var verkligen inte en gång heller. Män som inte kan sluta prata om andra män, men som är måna om att påpeka att de inte är "såna". Det måste vara otroligt jobbigt att vara dem. Och så finns de andra avvikelserna från normen. Incest. Barn. Toalettsex. Djur. You name it. En del verkar vara coola med sina fantasier, men för många är det ett stort problem. Många lider av samvetskval och självförakt över någonting som de aldrig bett om och som aldrig har lett till handling.

Naturligtvis ska man inte vara stolt över att vara bög, pedofil eller för den delen hetero. Men man ska inte skämmas för det heller. Stolt kan man vara om man dagligen vågar konfronteras med fördomar och förutfattade meningar utan att vrida nacken av folk (otroligt frestande ibland). Skämmas kan (och bör) man om man utnyttjar någon. Man kan se sin sexualitet som problematisk och jobbig, man kan försöka göra det enklare att leva med den, man kan önska att man inte tände på ____, men man ska aldrig skämmas.

Och det är väl det jag tänkte säga. Jag blir riktigt ledsen när en kund blir helt euforisk bara för att jag säger att hans fantasi inte alls är särskilt farlig och verkligen inget att skämmas över. Jag blir ledsen över att människor vars sexualitet inte är accepterad skäms för den, fast de aldrig har agerat ut den. Jag är ledsen över att det anses vara skämmigt att ringa mig. Jag är ledsen över att sexualitet i sig fortfarande är skambelagd.

Jag vet att det inte räcker med att säga "sluta skämmas för fan!" till någon som gör det. Men... SLUTA SKÄMMAS FÖR FAN!

Och under tiden ska jag göra vad jag kan från mitt håll.

Labels:

4 Comments:

Anonymous Tessie said...

Exakt!

9:52 AM  
Anonymous Anonymous said...

Känns lite konstigt att lägga in incest och sex med barn som en "sexualitet" och som man inte bör skämmas för, eller? Finns det inga som helst gränser, lite så funderar jag... Jag är nämligen inte säker på om du menade ovanstående exempel från fantasier eller om det faktiskt var som med sex med andra män, att det hände på riktigt. Man måste väl ändå kunna dra en gräns vid ömsesidig frivillighet och vuxna människor? I övrigt delar jag helt din reflektion.

1:19 PM  
Blogger phonephucker said...

Tessie
!

Anonym
Jo, jag menade just fantasier, vad man råkar tända på. Går det över till handling kommer man in i zonen då man kan börja skämmas eller vara stolt. Jag uttyckte mig rätt oklart med exemplet med människor som faktiskt _har_ haft sex med andra män, jag menar naturligtvis inte att man inte ska känna skam för att man har våldtagit någon eller så.

1:46 PM  
Blogger Cicci said...

WORD! word word word word word!

5:04 AM  

Post a Comment

Links to this post:

Create a Link

<< Home