Det här är inte en recension

Jag vet att jag inte har skrivit på länge, men först hade jag deadline, och sedan ville jag ge fan i all things PhonePhucker i ett par veckor. Men jag gick och såg Fackmöte för prostituerade! igår, så jag tänkte blogga lite om det.


Själva föreställningen... Åh, vi tar det såhär. Jag skrev ju en av texterna och jag har dessutom följt en del av de andras som skrivit texter bloggar, och allt detta dödar inte bara mig som recensent, det distraherade dessutom en del från själva föreställningen. Tankar som "typiskt Isabella, måste vara hennes text" och "och hur ska de gestalta det här dä?" dök upp titt som tätt. Jag blev mer av en observatör än engagerad publik. Som observatör tyckte jag att föreställningen var intressant, det fanns en hel del smarta lösningar på hur man skulle sätta ihop flera mycket olika texter och visa dem på scen. Texterna var olika sinsemellan och väldigt personliga, vilket kändes som mest när jag inte höll med textförfattaren =). Att döma av reaktionerna från min mor, hennes sambo och en kompis till mig som hängde på (människor som hade noll förhandskunskaper) var föreställningen intressant och kul att se. Rolig och sorglig och engagerande. Har ni tid och ork - den ges tre gånger till innan Arena Baubo packar ihop och förhoppningsvis ger en förädlad version om ungefär ett år.

Efteråt var det debatt mellan Louise Eek och Petra Östergren. Eftersom ni kan gå och se föreställningen själva, men den debatten kommer inte att upprepas, ska jag referera lite.

Louise Eek gjorde en otroligt smart move - det visade sig att hon behövde gå en halvtimme efter debattens start. Det betydde att första halvtimmen av debatten mest togs upp av att man inte ville avbryta Louise Eek och fråga om hon själv hörde vad hon sade, och andra halvan av debatten togs mest upp av Louise Eeks ande som vilade över rummet och fick stora delar av diskussionen att hanla om vad Louise hade sagt om hon var där/att man inte kan uttala sig för Louise när hon inte är där. Mycket skoj.

Det Louise Eek sade innan hon stack ska jag försöka sammanfatta här:
Louise tycker att det är dåligt att prostituerade inte kan komma från sitt gamla jobb med stoltheten i behåll, för de kommer aldrig få jobb för att de har varit horor. Alla horor som vid 35 säger att de gillar sitt jobb får psykbryt fem år senare. Östergren har fel när hon säger sig prata för kvinnornas sak, då Östergren är forskare. Louise tycker att det är konstigt att prostituerade som påstår att de inte lider av att arbeta med att sälja sex ändå väljer att framföra sina åsikter iklädda peruk och solglasögon. Till skillnad från Östergren är Louise på sina medsystrars sida. Louise tycker visst att man ska lita på kvinnorna. Louise tycker inte alls att man ska lita på vad kvinnorna säger. Louise har själv varit där, så hon vet. Louise vet att horor mår dåligt, för att de ringer henne kl 2 på natten och gråter. Louise har själv kommit ut med sitt förflutna och hennes barn, som för övrigt är helt förträffliga individer, är mäkta stolta över henne. Louise förstår inte det där med peruk och solglasögon. Louise vet att alla medsystrar som säljer sex och säger sig må bra inte mår bra. Louise tycker man ska lita på vad kvinnorna säger. Oj, Louise måste gå! Toodles!

Ungefär så. Det är möjligt att jag lyckades glömma bort någon självmotsägande detalj, men det jag skrev är i alla fall representativt. Jag tycker himla synd om Petra Östegren som fick sitta vid samma bord och vara lugn och sansad. Östergren verkar vara inne på samma spår som jag i det hela - vilja diskutera själva diskursen - och hur diskuterar man retoriken från någon som först ömsom motsäger ömsom hyllar sig själv i en halvtimme och sedan sticker? Och dessutom är helt ointresserav av metadiskurs?

Östergren fick också uttala sig, fast mindre. Dessutom fick hon en massa frågor som hon inte ville svara på, typ "vilka egenskaper kännetecknar en Lycklig Hora™?".

Sedan lästes ett brev från Nätverket PRIS upp. Får se om jag lyckas sammanfatta... det är lite svårt, för de drog upp ett antal vanliga anti-prostitutionsargumentklyschor, och det kan var svårt att komma ihåg exakt vilka det var.
Ni gör spektakel av prostitution och ni vet ingenting om det och de som vet nåt får aldrig komma till tals. Förresten vill vi veta om ni skulle vilja att era mödrar eller döttrar blev horor. Förresten vet ni ingenting, er föreställning suger och om ni själva inte vill jobba med prostitution, varför ska nån annan göra det? Ni lyfter fram bara ena sidan och låter inte andra sidan komma till tals. Ni har fel.

Min mamma satt bredvid mig och såg småroad ut. Jag funderade på hur skojigt det skulle vara att dra upp henne på scenen och låta henne prata. Jag menar, om min mamma ändå ska vara huvudpersonen i folks argumentation, borde hon väl få lite screentime? Berätta lite om vad hon skulle vilja att jag jobbade med och hur hon ändå tycker att jag borde sökt till KIs nya psykutbildning nu till hösten istället för att nöja mig med Psykologlinjen på SU? Berätta lite om vad hon tycker om mitt nuvarande jobb? Mamma skulle nog kunna prata om det ganska länge.

Hur som helst, det finns saker man gör och det finns saker man inte gör. Att gnälla över innehållet i en föreställning som man inte har sett (brevet skrevs innan Fackmöte för prostituerade! haft urpremiär) är sånt ens föräldrar borde uppfostrat en till att inte ens tänka på att göra. Föreställningen lyfte för övrigt fram både negativa, positiva och neutrala sidor. Se så fel det kan bli när man gissar.

Jaja, och så fick publiken vara med. Inget överdrivet upphetsande, förutom en individ som kom in alldeles mot slutet. Vi kan kalla honom Vit Man. Som sig bör kunde Vit Man allt, visste allt och var mycket mån om att få höra sin egen röst och säga emot folk efter att ha avbrutit dem mitt i första meningen. Han talade varmt om att det är en Patriarkal Lögn att det skulle finnas en miljon kvinnor i Europa som skulle kunna tänka sig att sälja sex och att man inte kan argumentera med att prostituerade gör det frivilligt för det finns unga tjejer som skär sig frivilligt och svälter sig frivilligt och det är inte bra.

När han blev tillfrågad om han tycker att man ska lagstifta bort självskador och anorexia fortsatte han prata om att det inte var bra att flickor skar sig. När han fick en kommentar om att folk som skär sig mår dåligt redan innan de börjar, på samma sätt som en del av de som söker sig till prostitutionen gör det för att de mår dåligt från början och att man kanske ska angripa grundorsaken, upprepade Vit Man "jag förstår inte vad du pratar om" på ett fantastiskt aggressivt sätt som antydde att det verkligen inte var hans fel att han inte ville förstå.

Petra Östergren anklagades tidigare i debatten för att inte ha könsmaktordningsperspektiv. Jag pratade med henne efteråt och hon hade könsmaktordningsperspektiv så det räckte och blev över. Apropå Vit Man.

Ja, det var väl ungefär det jag skulle säga. Se gärna föreställningen, den är kul. Tänk gärna på vad ni säger, så att det inte blir som med Louise Eek- att bästa sättet att argumentera mot dig blir att låta dig prata tillräckligt länge för att dui ska börja motsäga dig själv. Låtsas inte bry dig om unga tjejer om du mest är intresserad av att höra dig egen röst. Tack. Puss!